lördag 30 mars 2013

Läs inte

Idag är en dålig dag. Skrikig bebis och jävlig snart tvååring, för att inte tala om skrikig och jävlig mor (ringar på vattnet). Rent lakan och kattmat på golvet. Jag har inte hunnit klä på mig ännu trots att jag gick upp för många timmar sedan. Dammsög för att skrämma Kaja lugn. Funkade i 1 minut. Har sår i tungan för att jag bitit så hårt. Ilon luktar gammal sur spya. Kall klumpig kattspya på golvet. Dessutom är jag tjock och ful. Håret, fejan, kläderna – ja allt faktiskt. Har fått en ny hemmorojd också. Glad påsk, anus.

fredag 29 mars 2013

Lång jävla fredagen

Den här dagen har ett barn skrikit och spytt som huvudsyssla. Det andra har möblerat om och tränat på att kasta mat. När min kille gick till affären kastade hon mat som bäst. Jag kunde inte avstyra pga ammade pga skrek nåt så in i om jag inte gjorde det OMEDELBART. Då hoppade en katt upp och muckade! Var tvungen att jaga ut. Stora barnet skiter. Det är säkert därför hon inte villa äta, utan kasta, maten. Jag lyfter upp lilla på axeln för att rapa. Hon spyr ned mig och sig totalt. Allt på ca 2 minuter?

Tack Herren för dina prövningar. Har lidit med dig idag. Och nu tittar jag på en spännande film som heter Bibeln och är hungrig.

/Den gudfruktiga

Vet ju en unge som säger "asshole"

Kaja sade "vittus unge" idag och både jag och hennes pappa frustade av skratt, vilket betyder att hon fick vatten på sin kvarn och kommer fortsätta säga det. (Tur att hon inte går på förskola.)

Jag (min kille säger inte 'vittu') måste alltså börja svära mer rumsrent; inte använda så många fraser som innehåller kön eller diverse (förstånds-)handikapp, alltså.

Från Bamse har jag snappat upp kraftuttryck som 'kors i karamellen' och 'milda makaroner'. Det skulle dock inte kännas särskilt naturligt att säga det. Jag brukar säga åsna, gris, apa med mera (fast jag gillar åsnor, grisar och apor). Ditt lilla as är en gammal favorit. Skit, bajs, piss med mera är ju könsneutralt.

Har ni några barnvänliga och politiskt korrekta ord, att ta till i förargelseväckande situationer, på lager?

Stjärt-orsdag

Idag (igår) kom det förbi tre barn och plingade på och skrek "GLADPÅSK!!!" och sträckte fram någon sorts fryspåsar. Kaja blev överlycklig över barnbesök och stod och babblade med dem. (De fattade ingenting). Jag hade glömt köpa godis och tvingade S att ge sina sista Werther's till barnen. Men plötsligt slog det mig att de stod där i sina vanliga vinterjackor och med fryspåsar. Man ska faktiskt ha huckle! Och smink! Och en kopparkittel till godiset. Samt att man ju ger påskkort?

När jag gick på mellanstadiet så ville till och med de coola i klassen gå påskkärring med mig (trots att jag var lite töntig) eftersom jag var bra på att måla (påskkort). En av dem jag gick med var halvgambian och hade enorma läppar. Det var så pass gulligt när han hade rött läppstift. Hittade ingen bild på honom men på de två coolaste killarna i min låg-/mellanstadieklass som jag också sett i påskkärringsdrag:
Jag är så pass ful(l) på bilden men man ska ju bjuda på sig själv. Han till vänster hade förresten asmånga katter. En gång på vårt påskgodistiggeri tog vi med en, en stund. Överkurs kanske. Men de där ungarna som kom idag.
 –Ni är ju inte utklädda till påskhäxor?
–Nä vi glömde. 
Så pass lata/curlade? Men men, de sa att Kaja var gullig så jag smälte ju i alla fall. 

Vi däremot. Kungar på godis-/pengatiggeri. Man blev värre för varje dörr man plingade på. Kom hem med flera hundra i småpengar och påsvis med godis, och satt på golvet och delade upp allt.Men vi gav påskkort! Och var utklädda och sminkade! Hrmpf!


torsdag 28 mars 2013

Gullungar

–Där syster Pia!

Mina små gryn har varit så himla rara och väluppfostrade idag. På riktigt alltså! Inget ilskeutbrott från någon av oss på hela dagen.

Bägge två sov samtidigt ett tag (1,5 h) fast det plingade på dörren och så vidare. Kaja har fått mat i tid. Jag dammsög och skurade under Kajs matstol. Och, håll i er, duschade, när bägge två var vakna! Vilka små underbarn va? Vi gick ut på eftermiddagen istället för förmiddagen och alla var nöjda och glada med det upplägget. Det är mycket mindre stressigt så.

Ilon började förvisso dagen med att sprutspy rätt upp i sitt öga men det var nog mest jobbigt för henne.

Jag ska minnas den här dagen någon gång när Kaja har utbrott och matvägrar, och slår Ilon när jag ska amma.

måndag 25 mars 2013

Pics or it didn't happen

Jag blir så himla sur på att jag alltid glömmer att ta kort på roliga saker som vi gör. T.ex. Maria gör alltid så fina inlägg med "Lördagen i bilder" och så. Själv skriver man ju mest "Nu skriker ungjäveln ibland" eller "Idag ville jag slå mitt barn". Upplyftande. Verkligen.

Men alltså. Idag t.ex. så har vi gjort mysiga saker. Vi gick till 4H-gården med några kompisar. De har en flicka som är ett år äldre än Kaja som heter Maja. (De busade och rymde och så ropade jag på dem: "Kaja! Maja!" Tänk så trodde någon att det var mina barn bägge två. Bra fantasi i så fall.) Det hade i alla fall varit en gullig bild; Kaja och Maja klappar får. Det fanns även nyfödda kalvar där som man hade kunnat fota om man var lagd åt det hållet. Kaja fick rida på sin favorithäst Allis, en fjording, idag. Kanske också hade blivit en fin bild. Eller varför inte när vi satt och fikade i solen?

Ikväll åt vi middag med Ricardo (för tredje gången den här veckan) och träffade hans tjej första gången. Fotade jag? Nej. Ni för föreställa er en kastrull med charquicán och ett glas rödvin. FÖR JAG FOTADE INTE.

Läxa till nästa vecka: fota lite grejer.

Fotade i alla fall tjockisen som blev två månader idag (igår!!!!)

lördag 23 mars 2013

"Egentid"

Det här att jag, när barnen sover, tittar på bilder på dem och mmm:ar och ler?

Dock gullig(a):


Snäll samt bra mamma hon skaffat sig

Idag när Kaja hoppade i sin "säng" (resårmadrass utan ben) som hon har i sitt rum, hoppade hon in i den hårda berongväggen med huvudet först och var jättegråtig.

Sedan skulle vi gå upp till min syster och ta hand om katterna. Då sprang en katt ut och jag sprang efter. Så kom jag på att jag inte kunde lämna Kaja ensam högst upp på trappan och rusade upp igen. Då sa Kaja "aj aj" och grät igen. Det var ett stort sår på hennes tå för jag hade öppnat dörren på den. Ned och tvätta och sätta på plåster. "Läskigt!" Ska inte barn älska plåster? Sedan vägrade hon gå. Då började jag tänka att jag krossat massa ben i foten så hon inte kunde gå. Nu sover hon i alla fall. Hoppas hon kan gå när hon vaknar.

torsdag 21 mars 2013

Roliga saker jag måste lägga pengar på

• Fixa punka och göra service på cykeln
• Vaccinera 3 katter (borde ta bort tandsten också)
• Köpa vårjacka
• Köpa en tiokilossäck kattmat
• Betala Kajas simkurs på 2,5k
• Betala elräkning på tusen kronor extra
• Köpa vitaminer med mera

*köper en trisslott*

Biss och Kajs

Jag har fått den där låten som Biss alltid dansar till, på hjärnan.

Over 'n' out.

onsdag 20 mars 2013

Ansvarsfull moder här

Gissa vem som "glömde bort" Ilons tid på BVC idag? Kom på det 3,5 timme senare. Då har jag ändå tänkt på det och pratat om det igår och idag. Är så pass dum i huvet att ... Satt och beställde ost med min syrra istället. Vad ska man skylla på? Amningshjärna? Föräldraledighet? Hederlig idioti?

Dagboksinlägg, typ

Idag kom en gammal kompis, Ricardo, på besök. Jag har nog inte träffat honom på närmare två år eftersom han vägrar bo i Sverige. (Förståeligt, förvisso.) Det kändes som några dagar sedan vi sågs, men så kan det vara med vissa.

Kaja som brukar vara reserverad mot personer hon inte träffat förut/på länge blev snarare hysterisk och satt och skrattade/fejkskrattade/sprutade vatten genom hela middagen.
–Ede? Cardo!

Ricardo undrade om hon alltid sprang överallt hon skulle, och alltid babblade sådär mycket. Jo.

Ilon var som vanligt lugn och obesvärlig. Hon sov först och satt (låg) sedan i babysittern. Man glömmer nästan bort henne. Dessvärre är det svårt att få henne att sova annat än på en inomhus på dagen. På kvällen blir hon dock trött och kan flytta till sängen. På söndag blir hon två månader. Voj, så snabbt det går.

(Gud så rörigt. Tvåbgsbloggning på grund av har inte uppdaterat på länge.)

torsdag 14 mars 2013

Dödsrädd för att leva, livrädd för att dö

Kaja har ätit dåligt på sistone (säkert pga någon arg hörntand) och igår kväll sa hon att hon hade ont i magen och drack inget av sin välling. Nu, efter simmet, drack hon bara halva flaskan och har sovit i snart tre timmar.

Jag har hunnit hitta på följande i mitt huvud: hon har cancer och har dött i sömnen. Det är därför hon inte har ätit. Eller så har hon vid 22 månaders ålder avlidit i plötslig spädbarnsdöd. Helt logiskt. Jag vill inte gå in och kolla att hon andas för hon lever ju säkert och så väcker jag bara henne.

Jag är säkert påverkad de dåliga nyheterna om Wickie, och lite av pappas död, men ändå. Måste jag jämt tro att alla dör? Det är "lite jobbigt". Om barnen sover länge: döda. Om någon inte svarar på sms: död. Om någon ringer mig är det för att meddela att någon dött.

När jag var gravid med Kaja blev jag också rädd att jag, och alltså bebin, skulle dö och vågade inte gå över gatan ibland och så.

Palle (kaninen) brukar ibland ligga på sidan och sova. Då skriker jag till så han vaknar med ett ryck, helt förskrämd.

Bakom ett hörn står döden på lur, han tar mig när han vill.

Surpuppan säger ifrån

Det som är så kul med två barn är att om ett barn äter bra så krånglar det andra med maten, och när det ena sover så passar det andra på att sovvägra. Högljutt förstås. Så man inte förslappas, liksom.

Jag bloggar mest när något tråkigt har hänt, syns det.

Time time you never have it

Jag hade tänkt hinna äta frukost i lugn och ro, gå en lån promenad, tvätta, sy gardiner och kanske läsa lite eftersom Kaja är på babysim med moster i drygt två timmar. Jag har ammat. Punkt. Var det någon som sade tidsoptimist?

tisdag 12 mars 2013

Ett sorgligt inlägg

Wickie är sjuk. Veterinären vet inte vad det beror på och således inte prognosen. Något neurologiskt, för hon har problem med balansen. Det går inte att lasta henne och åka in till Ultuna (universitetsdjursjukhus) således.

Jag fick veta det i torsdags och grät hela kvällen. Kaja gick runt och sa "Wickie lessen". Idag var jag ute och gav godis och klappade. Ilon började skrika så jag hann inte umgås så mycket. Wickie såg rätt normal ut men gick undan och var stel i bakbenen. Hon åt morot, knäckebröd och (knyckte åt sig) min tartexmacka med god aptit, vilket borde vara ett positivt tecken.

Hon fyller 20 i sommar och är ingen ungdom, men jag är inte alls redo att förlora henne ännu. Jag har känt henne halva mitt liv! Längre än de flesta av mina kompisar.

Jag red en annan häst då för femton år sedan. En travare i samma stall, men jag tittade alltid på Wickie och ibland klappade jag henne och gav godis i smyg. Hon hade ju min favoritfärg, skimmel, och dessutom var hon dressyrhäst. Travaren jag red på skulle säljas och jag var rätt ledsen. Då frågade Wickies ägare om jag ville börja rida Wickie istället. Hon hade hört att jag var intresserad av dressyr. Jag blev överlycklig och pirrig och kunde inte hålla mig utan hoppade till bussen hem. Jag hade dåligt samvete för att jag var så GLAD trots att travaren skulle flytta.

Första gången jag red ut själv drog hon med mig och hoppade upp på vägen och precis då kom en bil. Allt gick bra men hon är ingen lättriden häst. Hon är bara 158 cm hög men känns mycket större eftersom hon är lång i kroppen, och väldigt stark. Jag hade mest ridit ponny och nätta stora hästar innan.

Jag har lärt mig rida henne nu, såklart. Jag har ridit passage, piaff, galoppiruetter och galoppombyten. Hon kan så mycket och jag har lärt mig massor av att rida henne. Vi har galopperat i skogen och mött rådjur, och tränat på volten i många timmar. Jag har slängt upp vänner och familj på hennes rygg, och ridit under båda mina graviditeter. Jag har jagat henne i timmar i hagen för att hon vägrat komma in, och ryckt flera kilo man säkert. Kaja har stått under magen på henne med en borste.

Jag ska bli religiös och börja be till högre stående makter att det går över. Att hon blir bra. Hon har så mycket kvar. Men framförallt har jag ingen lust att vara utan henne. Världens bästa.

måndag 4 mars 2013

"Skrik då, om det är så kul."

Hur fan ska man kunna plocka undan och ta hand om det stora barnet/sin hygien om bebin aldrig kan ligga för sig själv.

Mvh,
Dåligt tålamod

fredag 1 mars 2013

Är ingen robot, men ...

Inte nog med att man inte ser vad det står på Bloggers ordverifiering; även om man ser kan man inte skriva i det. Jag läser många bloggar i mobilen men jag orkar inte ordverifieringen. Speciellt inte eftersom rutan man ska skriva i låser sig när man pekar och man måste rulla ned för att läsa ordverifieringen. Så då måste man trycka bort tangentbordet och peka i rutan igen och då hoppar texten ur synfält igen. Och då pekar man och då låser sig rutan. Ja, man måste helt enkelt memorera verifieringstexten för att kunna kommentera. Orka ...

Första mars

Första mars! Det är vår! *rusar ut i converse och jeansjacka* Nej. De gör jag inte för jag har ingen jeansjacka, och snön ligger slaskig och omysig på marken. Men det känns ju vårligt. Mars, april har knopp i håret! Heja snödroppar, krokus och vårsolen.