Nu ska ni läsa det här blogginlägget och det här.
Vi har delat nästan helt jämt med Kaja (det finns några dagar kvar) men bara jag har tagit ut för Ilon hittills.
Kaja var jättemammig i början. När jag åkte till jobbet grät hon och jag ikapp vissa dagar. Jag hade en olustkänsla i kroppen och kände mig som en svikare. Men sen ba: Nä! Det är jätteviktigt att hon blir lika trygg med sin pappa som med mig, och detsamma för hans del.
I en av kommentarerna står det att det främst är kvinnliga akademiker som delar jämt på dagarna och ammar efter sexmånadersdagen, trots att många säger att mamman måste ha fler dagar än pappan för att kunna amma.
Hur delar/delade ni?
Varför delar/delade ni som ni gör?
Tycker ni att det är/var bra?
Tungrott värre
8 timmar sedan
4 kommentarer:
Med fjärde dottern så tog jag 8 månader och pappan 6 månader (han är hemma nu). Han ska sedan jobba 80% i ett år i alla fall.
Med förra barnet delade vi 8 mån och 8 månader. Men pappan trivdes inte de sista månaderna där (2) och var tjurig typ jämt...
Därav att vi gjorde 8/6 denna gången.
Med mina tvillingar så var jag hemma 8 månader (tror jag...) fast jag började jobba 2 dgr i veckan när dom var 5 månader. Pappan var hemma 5 månader efter det. Och sedan jobbade vi båda 80%.
Helt helt ärligt så ville jag denna gången roffa åt mig all föräldraledighet själv. Fan vad najs liksom!
Men jag har ingen rättighet att göra det. För mig och för oss är det viktigt att vi delar, av så otroligt många skäl! Att vi känner barnen lika mycket båda två, att vi vet hur jobbigt det är att vara hemma, att få ha glädjen av att vara hemma med sina älskade barn. Att det ökar jämnställdheten för oss per automatik.
Tycker det är asabra. Men visst, jag hade ju också velat jobba 80% sedan.. Men det blir lite väl tajt ekonomiskt, plus att vi har världens snällaste farmor (barnen har) som kommer att ställa upp.
Jag håller med dig om "Att vi känner barnen lika mycket båda två, att vi vet hur jobbigt det är att vara hemma, att få ha glädjen av att vara hemma med sina älskade barn" är viktigt. Känner samma – att man även fattar hur jobbigt det är. Även att barnen vänjer sig vid att bägge föräldrar kan ta hand om markservicen.
Har ni tagit ut samma antal dagar?
Jag var ledig fyra månader med Anya, sen började jag plugga på heltid. Iofs hade jag rätt lite timmar i skolan så det gick ju bra att kombinera heltidstudier & amning. Johan pluggade också så i stort sett var det som att vi var lediga båda två, förutom när vi hade praktik. Då kom Anyas farmor & bodde hos oss i en månad när vi hade fyraveckorspraktik. Att Anyas farmor var med henne i fyra veckor gjorde att de idag har en fantastiskt fin relation (Anya var sex månader då ungefär), så en kan se det som att jag, Johan & hans mamma var föräldralediga med Anya, haha. Johan var ledig med Anya förra sommaren, jag tog igen praktik & jobbade då. Vi har en massa dagar kvar, vilket känns bra inför framtiden. Johan har ferietjänst & är alltid ledig på lov, jag har massa föräldradagar att plocka ut & kan ju typ vara ledig i alla lov om jag vill. För oss var aldrig ekonomin någon avgörande fråga eftersom vi båda var studenter & hade lika lite i månaden.
Är väldigt glad att vi gick barn medan vi pluggade, vi har kunnat vara med Anya lika mycket, det belastade inte oss ekonomiskt osv. Med nästa unge kommer det ju bli helt annorlunda, men förhoppningsvis kommer vi dela lika då också. Nu tjänar iofs Johan någon tusenlapp mer än mig, men det är nog inte något som kommer styra när nästa unge kommer.
Nej, och man överlever faktiskt på lite mindre pengar också.
Skicka en kommentar