Jag sover extremt bra och är svår att väcka. Väldigt svår. Ett träd ramlar in i huset av en storm och jag vaknar inte-svårväckt. Jag kan också prata med folk som att jag är vaken, men egentligen sova, och inte minnas något av samtalet. Jag var jätterädd att inte vakna av mina barn innan de föddes, men det har inte varit något problem. Jag vaknar bara de fiser eller byter sovställning känns det som. Ibland låtsassover jag när de vaknar (jag kallar det 'spela död-tekniken' efter Lisa) men jag kan inte sova när de är vakna. Det går bara inte.
Men, jag tror att det är genetiskt, det här med sömn. Lite i alla fall. Innan Kaja föddes var jag livrädd för sömnbristen eftersom jag blir som Hitlers och Gadaffis ohängda unge när jag blir väckt eller när jag inte sovit. Riktigt jävlig. Ond. Elak. Arg. Inget tålamod alls. Ej så sympatisk alltså. Och utifrån den input jag hade fått var alla spädbarn vakna hela nätterna.
Hell to the no. Kaja sov 12 h per natt redan första natten. Vaknade och ammade förstås, men somnade om. Hon har fortsatt att sova och bara haft längre vakenperioder på natten när hon varit sjuk och någon natt när Ilon var helt nyfödd. Ilon är likadan. Sover ca 12 h per natt, men vaknar och äter några gånger.
Eftersom jag samsover/-it med dem (Kaja sover fortfarande i vårt rum men i egen säng) har inte deras nattliga måltider varit något problem heller. Jag somnar oftast om innan de ätit klart och byter sida när jag blir väckt nästa gång. Det är säkert krångligare om man flaskmatar och måste upp och göra iordning det, eller måste lägga barnet i någon annan säng. Jag skulle inte klara av att ens sätta mig upp och amma på natten. Är som en zombie. Zzzzzz.
Men jag ville mest skriva det här för att säga att alla bebisar inte är vakna på natten. Mina har inte varit det. Så var inte rädd. Eller ta i alla fall inte ut sömnbristen i förskott! (Och om du är en lat och trött person som jag är, kan jag rekommendera samsovning och amning, om det är möjligt.)
Hur har era bebisar sovit? Är det mycket vaket på natten eller som mina ungefär? Hur sover/matar ni? Det blir spännande att höra! (Några vet jag säkert redan men ni får gärna skriva i alla fall.)
Puss och godnatt!
de ropar på mig
22 timmar sedan
5 kommentarer:
Jag låter väldigt lik dig vad gäller sömn och mina barn är ungefär som dina också. Jag ammar liggandes och somnar innan Knut är färdig. Enda nackdelen med samsovning tycker jag är att sömnen blir inte lika bra som när man sover själv (om barnen sover då vill säga).
Skönt att höra!
Vi har också barn som sovit väldigt bra på nätterna från cirka 3-4 månaders ålder (innan dess var de nattugglor som inte ville sova första halvan av natten).
Men sedan dess sover de faktiskt hela natten (och Stella som är 20 månader vaknar för att amma och somna om några gånger, det gjorde Molly också första 1,5 åren).
I går natt vaknade Stella faktiskt och var pigg redan vid halv fem och jag blev helt chockad. Är inte alls van vid det där... %-) Men det var nog en engångsgrej...hoppas jag! :)
Du vet väl redan, men Ben är en riktig uggla. Precis som Saras kids gjorde i början så somnar han helst inte förrän halva natten gått. Och trots att jag försöker liggamma, hålla mörkt, svalt och tyst i rummet samt inte byta blöja nattetid (om det inte är bajs) så blir han ganska ofta pigg när han har ätit. Vilket gärna föranleder en två timmars vakentid missinatten. Längtar "rätt" mycket efter att han ska bli lite större och få en dygnsrytm.
Min lilla boll har också sovit på natten sen start. 8-12 timmar med lite amning här och där. Samsover! Sen kan ju antalet amningar variera eller om hon vaknar 6 el 8 på morgonen eller om hon somnar 19 el 22 men på det stora hela, nöjd!
Åh, jag känner igen mig helt och hållet: jag var också helt inställd på att bebisar inte sover och sömnbristen är total. Och så fick jag en unge som genast sov om nätterna, med endast matpauser (och som visserligen inte ens är tre månader än, så det kan ju ändras - TA I TRÄ, men så här långt).
Det gör ju inget att hon vaknar två tre gånger om natten så länge hon bara somnar om.
Skönt också att höra att din tvååring fortfarande sover om nätterna - jag tror fortfarande att det kommer att bli sådär överjävligt med sömnen senare, när som helst - men det kanske det inte måste bli?
Skicka en kommentar