Kajas läggning ikväll var allt annat än harmonisk. Hon var så jäääävla arg. Något hände i sovrummet, men jag tyckte jag gjorde allt som vanligt. Hon bara skrek och kastade nappar, kastade sig bakåt, vägrade välling och vägrade vara infallen och bli klappad. Jag lade henne i spjälsängen eftersom jag inget kunde göra och väntade ut stormen, så att säga.
När hon var talbar gick vi och bytte blöja (hon ville det) och så fick hon panik när jag tänkte smörja in henne, eftersom hon var lite röd. Jag bara tog krämen och hon gallskrek och jag har tvungen att lyfta henne från skötbordet och strunta i kräm.
Sedan fick hon dricka välling i soffan istället, för hon sprang dit och ville se på "appa". Efter "appa" kunde vi gå tillbaka till sovrummet och då ville hon ha ännu mer välling och kunde till sist somna efter några sånger.
Jag blir så orolig när jag inte förstår ursprunget till hennes ilska/ledsamhet. Hon var så arg idag att jag knappt varit med om liknande. Man brukar i alla fall kunna få "ett svar" eller kunna trösta. Det och hennes lillasyskon som ligger på sniskan gjorde inte min dag direkt.
(Jag somnade med henne till sist och har därför inte planerat min lektion till imorgon, eller hunnit betala en grej. Har verkligen bara jobbat och gjort tråkiga saker idag. Blä.)
Framme i Underlandet
12 timmar sedan
4 kommentarer:
Usch. Dom där vredesutbrotten är allt annat än roligt. Är det bara vid läggning hon kan vara så eller kan det komma lite hursomhelst? Jag fick alltid höra att Edith visste att något var på gång (bebisen i magen) utan att hon egentligen förstod vad det var och att det var därför hon var så himla ilsken då och då. Jag vet inte om det stämmer, jag vet bara att det gör ont precis överallt i mig när ilskan kommer sådär.
Aha ja det kanske det är. Har inte hänt så ofta, bara två gånger, så jag blir lite ställd. :/ Jag kan ju ge henne medicin om hon har ont eller krama när hon är ledsen men de här ilskeutbrotten är bara att vänta ut.
Det är så jävla värdelöst med de där totala ilskeutbrotten. Det är ju inte som att man kan resonera eller få några svar. "Vad är det som är fel?" "NÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!", liksom. Ingen rim och reson.
Hon skrek liksom i 45 minuter. Hur orkar man ens det?
Skicka en kommentar