Annars var ju lillbrorsan här och fikade och beskådade sin systerdotter. Han bodde här lite i somras och det kändes jättetomt när han flyttade hem igen och vi 'bara' var tre i lägenheten. Jag är uppvuxen med fem syskon, mor, far och lite djur så jag är inte så bra på att vara ensam. Att vara för sig själv ett slag, ett par timmar, är ju jätteskönt men att komma hem vid tio på kvällen efter en hård arbetsdag till en tom, mörk lägenhet på 90 kvadrat kändes mest sorgligt. När jag har bott själv har jag gått ut mycket och träffat kompisar och blivit väldigt lappsjuk om jag stannat hemma en kväll. Jag trivs med storkok och barn och cykelutflykter och lite lagom vardagsrutin och att det är någon mer än katterna som bor med mig. Jag umgås nog bäst när det "bara blir" som med familj, kollegor, folk i stallet o.s.v., enbart för att jag är sämst i världen på att höra av mig till folk. Jag vill nog ha rätt många barn därför. Det är kanske mest praktiskt med max tre men VEM VET!! Jag kanske blir som min mamma och försöker få till ett sista, sjätte barn, i fyrtioårsåldern ... man får ju ett sjujävla flerbarnstillägg om inte annat.
Familjen, några timmar gammal |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar