Apostrofer, accenter med mera

Idag ska vi fylla på under min favoritetikett; språkfascism!

Vi ska, som rubriker antyder, tala om accenter och apostrofer. (Nej, det är inte samma sak.) Vi kommer av naturliga själ även glida in på genitiv. Ni förstår snart varför! Men, nu börjar vi med accenter. Jag har ju tidigare (klicka) gjort en lathund i franska men jag ska utveckla ämnet accenter nedan.

För det första kan jag informera om att på ett svenskt tangentbord finns accenterna till höger om tangenten med ? + \. Det finns alltså é och è; é heter accent aigu och è accent grave. (Jag använder bokstaven e som exempel eftersom det oftast är e som har accent.)  
   Accent aigu (fransk), som bara används på e så vitt jag vet, uttalas ungefär som ett svenskt e, jämför med orden Linné, entré, idé, filé med flera. Notera att vokalen blir betonad i svenska när den har en accent aigu.  
   Accent grave (fransk) på ett e uttalas snarare som ett öppet e/svenskt ä, men det är svårt att förklara uttal i text. Accent grave finns i bland annat voilà, crème och succès (men det senare skrivs fel på svenska så det är ett synnerligen dåligt exempel). Accent grave används även när man skriver à i uttryck som à propos, à la carte, vis à vis m.fl. Dock fyller accenten ingen funktion för uttalet utan används enbart för att göra en distinktion från a som betyder har. (Detsamma gäller ou (eller)- où (var, där.))
   Det finns en annan accent som heter accent circonflex (fransk) och som ser ut som ett litet tak; ê. Tangenten sitter under tangenten med accenterna. Det används när ett s har försvunnit, som i fête (jfr fest på svenska), forêt (jfr forest på engelska), hôpital (jfr hospital på engelska) och i allas favoritmejeriprodukt crème fraîche. Även i efterrätten crème brûlée faktiskt, men jag vet inte varför. Accent circonflexe kan också användas för att markera att två ord som skrivs på samma sätt inte är samma ord; mur betyder vägg medan mûr betyder mogen.
   Ytterligare en accent heter tréma (fransk) och består av två prickar, som på svenskt ä och ö. Den används för att visa att två vokaler inte ska bilda ett ljud (t.ex. diftong) utan uttalas separat. Mais (men) uttalas typ "mä" medan maïs (majs) uttalas "ma-is". Jag tror inte att det finns några låneord med tréma i svenska.

Det var det om franska accenter - nu ger vi oss på apostrofer, vilka ibland felaktigt används som accenter. (Jag såg någon skriva a' la eller liknande. Ögonen blödde.)

Apostrofen befinner sig på samma tangent som asterisken *, till höger om ä på ett svenskt tangentbord. Den används i svenskan för att markera att vi strukit en eller flera bokstäver. Någon blir nå'n, dagen blir da'n, skräddaren blir skräddar'n och så vidare. Detsamma gäller på engelska, till exempel i rock and roll som skrivs rock 'n' roll.
   När vi skapar genitiv på svenska lägger vi till s på substantivet, till exempel kattens, Olgas eller Kajas. När namnet redan slutar på s (eller x/z) som i fallet med Jonas, Max och Inez kan vi inte skriva *Jonass, *Maxs eller *Inèzs utan skriver Jonas' bok, Max' dator eller Inez' tröja eftersom vi strukit s.
Dock skriver man A L D R I G katten's matskål, Olga's blogg eller Kaja's säng på svenska eftersom det inte är svenska, utan engelska. Det är jävligt fult och ger ett oproffsigt intryck.
   Slutligen används apostrof för att markera citat i citatet, som till exempel "Låt gå för 'älskling' men kalla mig inte 'baby darling'!" och för att förklara ett ord, t.e.x. ett mellanting mellan frukost och lunch kallas 'brunch'.

Några exempel på felanvändningar:
Linnè
``Vad sade du?´´
a' la, á la
Perry's gym, Perry´s gym, Perry`s gym
voilá
(fyll på i kommentarerna om ni vill, jag vet att Maria sitter på ett fint exempel.)

Det var det! Tack och hej!
/Språktjej