söndag 28 april 2013

Mitt hjärta

Imorgon finns hon inte mer. Det är så konstigt. Och hemskt. Idag gav jag sista äpplet, borstade sista gången, klappade sista gången, tog av grimman sista gången, släppte ut i hagen sista gången. Något man gjort tusen gånger och aldrig kommer göra mer.

Men hon var lite bättre idag. Inte så rädd och kastade sig inte, så jag fick borsta, klappa och klia mycket. Vi hade dörren till boxen öppen och Kaja gick in och ut och matade henne med äpplen och borstade lite där hon nådde. Till exempel piggborsten i ögat. Skönt. Inte. Men världens bästa häst brydde sig såklart inte.

Eftersom dörren var öppen fick hon också för sig att gå ut när det blev tråkigt. Jorunn fick springa efter grimman. Då hade hon gått till sin dotters box och eftersom hon inte kan backa (pga sjukdomen) gick vi ut en sväng och letade gräs. Det kändes helt som vanligt att leda henne eftersom hon går rätt normalt i skritt på slätt underlag.

Men hon är inte som vanligt. Men åh, vad skulle jag inte ge för att hon skulle bli frisk och leva i några år till. Fina, fina Wickie. Vad jag älskar dig.

4 kommentarer:

Zahra sa...

alltså, jag är inte den blödiga typen när det gäller djur (förlåt) men det här alltså - ;__; gråter i soffan

Maria sa...

Fy vad sorligt. Stackars er. Kram.

Rosa sa...

:'C så sämst. Men fint att komma med igår. Snällaste bästa Wickie kommer sakna dig!

L sa...

Puss till fina Wickie!