1. Det största problemet är väl att barnen inte kan rida så bra? Jag sitter och mumlar "stöd i yttertygeln, på med skänkeln och smacka!!" för det är ju egentligen småsaker som de bara inte har lärt sig? Anlita en tränare och lär dig grunderna. Det är inte svårare än så.
2. Erfaren ryttare och oerfaren häst ELLER erfaren häst och oerfaren ryttare är bra kombinationer. Oerfaren ryttare och oerfaren häst blir inte bra, men man ser jättemånga nybörjare på halvkasst inridna unghästar. Klart det inte blir bra. Köp en utbildad ponny!
3. Den lilla rödhåriga flickan som rycker sin häst i munnen för att hon blir arg??? NÄE!! Att hon inte skäms? Sitter där och flinar. Ja, men djurplågeri är ju skoj. Minns att jag en gång ryckte en ridskoleponny i munnen när vi stod still och väntade på vår tur, för att han gjorde utfall mot de andra hästarna som hoppade bana varje gång en häst sprang förbi. Min ridlärare sa "Säg till honom på skarpen nu!" så ryckte jag, två gånger. Hon bara "Nu räcker det!" Skämdes så himla mycket och skäms fortfarande när jag tänker på det, och jag var nog inte ens tonåring då.
4. Hon som har skavt av pälsen på sin häst för att hon sitter och gnager med sporrarna, och så undrar hon varför hästen stegrar. Ja du. Gissa, djurplågare.
Det värsta jag vet är folk som är vidriga mot de som inte har någon makt; djur och barn exempelvis. Jag tänker mig att det mest är psykiskt störda vuxna som har blivit så härdade av livet att de inte längre kan känna empati (det är därför få berättar för barn att kött är djur som man plågat och sedan dödat; barnen känner empati och vill såklart inte äta kött då) men när barn är dumma mot djur blir jag ställd. Nä nä nä. När de där små snorungarna sitter och plågar sina snälla hästar som försöker signalera att något är fel. Då.
En annan grej på temat; föräldrar som skrattar när deras barn jagar fåglar på stan? Deras barn växer nog upp och blir massmördare eller gruppvåldtäktsmän. Eller?
Oj. Vad arg jag blev. Får nästan sammandragningar! Nej, skoja.
2 kommentarer:
Ja ja ja och ja. Underbara ponnyakuten. Fint att det finns fler över grundskoleålder som kollar på det där. Och Instämmer i alla kommentarer. Det är också de där fågeljagande kidsen som skrikande springer mot hundar, tex våra hundar, så att de blir rädda och skäller. När sedan föräldrarna blänger och ger OSS onda ögat blir jag tokig. Bläng på dina barn som inte förstår att man inte ska jaga/kasta sten på/på annat sätt skrämma djur istället för böveln. Typ. //Linda
Haha jag känner mig som 11 år igen, men älskar skiten. Tycker bara inte att de oempatiska skitungarna förtjänar en egen ponny.
Skicka en kommentar