torsdag 17 januari 2013

Vecka 41+0

Den här bilden på när Kaja "står på huvudet"
har inget alls med inlägget att göra. 
Idag var jag hos barnmorskan. Jag väger fortfarande inte lika mycket som jag gjorde i slutet med Kaja (-1,5 kg) trots att jag vägde mig med vinterjacka och allt. (Kompenserade detta med en milkshake.) Annars var blodtryck och Pias fosterljud som vanligt. Om inte Pia tittar ut i helgen så ringer barnmorskan på måndag, och bokar tid för undersökning och eventuell igångsättning nästa torsdag, 24/1. Jag skulle dock kunna tänka mig att föda barn i helgen annars, Pia. Inte för att jag är så sugen på att föda barn egentligen; det gör ju jävligt ont. Men det är inte så härligt att vara gravid i 41 veckor heller.

Är det någon som har blivit igångsatt? Gör det ondare än att starta själv? Tar det längre tid?

Mvh,
en alldeles särskilt gravid tjej

10 kommentarer:

Anonym sa...

Jag blev igångsatt pga att vattnet gick men inga värkar kom, var då i v 40+5. Har ingen erfarenhet av en "normal" födsel, men det gjorde inte jätteont när de skruvade upp värkdroppet. Däremot öppnade jag mig bara 7 cm på 24 timmar så det blev kejsarsnitt ändå till slut. Men ungen mådde bra hela tiden och allt gick finemang. Men visst kändes det lite surt med ett dygns värkarbete och ungen ändå fick ta nödutgången. /Katta

Rosa sa...

Åååå hoppas helgen! Vill träffa Pia!

Rosa sa...

Samt vinna gissningstävlingen!

Olga sa...

Tack Katta, men vad drygt att behöva gå igenom det och sedan måste snitta. De sista centimetrarna sägs ju gå snabbt.

Jaaaa, helgen vore ju väldigt lämplig!

Anonym sa...

Jag blev igångsatt med Ebbe. De stack hål så att vattnet gick, och sedan fick jag dropp. Detta var på morgonkvist kanske kl 9-10. Tur mamma hade MAT med sig pga jag dog lite av hunger innan allt satte igång. Runt 1300 började värkarna och 6 timmar senare var han ute. Jag tyckte det var en bra förlossning, och de övervakade allt fint så jag var aldrig orolig för något förutom möjligtvis min egen död pga smärta. Men att komma igång av sig själv här hemma (med fralleballebananen) var klart att föredra, det var liksom lite mysigare att vara hemma så länge som möjligt med värkar, och vi kramades i den egna sängen osv. Men oavsett var det skönaste av allt båda gånger när allt var över och bebis var ute. Heja dig!

/Jennie/salmiakatfolket

Olga sa...

Hej Jennie!
Tack för svaret. :)
Min förra tog ju 3 dygn så 10 timmar efter igångsättning låter ju bra (för min del). Vi får se hur det blir – kanske behövs det inte! Pia har ju en vecka på sig. ;)

Olga sa...

Jennie – hade du EDA?

Lisa sa...

Jag! Jag blev också igångsatt! Det var FANTASTISKT. Hade hört ganska många skräckhistorier innan, men för mig var det en sabla drömupplevelse. Fick min tid på sjukhuset, kunde fixa barnvakt etc, förbereda mig i lugn och ro, ta taxi in (himla mycket skönare att åka taxi utan värkar än med), småprata lite med barnmorskor etc. Sen stack de hål på hinnorna så vattnet gick och två timmar senare var ungen ute.

Egentligen kanske det gick lite VÄL fort, var rätt chockad där en stund, och hann inte få någon bedövning. Men så här i efterhand ändå: drömupplevelse i jämförelse med 20-timmarsförlossningen med sugklocka som jag hade varit med om innan.

Heja dig! Det är för SABLA drygt att vänta, men snart, snart har du en bebis. Fint.

Lena sa...

Jag blev igångsatt med mitt andra barn, för att dom upptäckt jag hade för lite fostervatten i v 38. Det enda dom gjorde med mig var att dom satte hål på fosterhinnan och 2,5 timmar senare var lillen ute. En fantastisk förlossning i mina ögon. Det jobbiga var väl att man gick från noll smärta till typ 100 på en gång, allt gick så snabbt. Men att den här gången slippa 1,5 timmes än krystvärkar och istället få en kvart så är jag 100 procent nöjd med denna förlossning.

Olga sa...

Lisa och Lena! Det låter ju fantastiskt! Kan absolut tänka mig en tvåtimmarsförlossning!! :) Nu hoppas jag nästan att jag blir igångsatt. Hehe ...