Ofärgat glas

Dina ögon läkte såren
Och ingenting var smärtsamt
Och ångesten gick bort som en skamsen hund
När dina händer var nära

Det här är ett utdrag ur en dikt som min morfar har skrivit. Det är så fint, tycker jag. Lite som en Kent-låt. ;) Jag ska se om jag kan hitta boken hos mamma imorgon och skriva ned hela - det här är allt jag minns och min favoritpassage.